Viner producerade i Grekland

Grekland uppfann praktiskt taget vin redan på 700-talet f.Kr., men det anses vara en framväxande vinregion idag. Grekland slutade aldrig göra vin under alla dessa århundraden, men hennes vinindustri tog det långsamma spåret, hämmad av turkiskt styre, politisk oro och andra verkliga frågor. Den moderna eran av grekisk vinframställning började på 1960-talet, med stora framsteg under det senaste decenniet.

Även om Grekland är ett sydligt land och känt för sitt solsken, är dess druvodlingsklimat faktiskt ganska varierat, eftersom många vingårdar ligger på höga höjder där vädret är svalare. Dess viner är 60 procent vita; vissa vita är söta dessertviner, men de flesta är torra.

Greklands druvsorter

En av Greklands största vintillgångar – och handikapp – är dess överflöd av inhemska druvsorter, över 300 av dem. Dessa inhemska druvor gör grekiska viner särskilt spännande för nyfikna vinälskare att utforska, men deras okända namn gör vinerna svåra att sälja.

Grekland producerar också viner från kända druvsorter som Chardonnay, Merlot, Syrah och Cabernet Sauvignon, och de vinerna kan vara mycket bra. Nuförtiden verkar dock producenterna mer engagerade än någonsin för sina inhemska sorter snarare än för internationella druvor.

Av Greklands många inhemska druvsorter utmärker sig särskilt fyra som de viktigaste — två vita och två röda sorter:

• Assyrtiko: En vit variant som gör ömtåliga, bentorra, krispiga, mycket långlivade viner med citrus- och mineraliska aromer och smaker. Även om Assyrtiko växer i olika delar av Grekland, kommer de bästa Assyrtiko-vinerna från vulkanön Santorini. Alla viner som heter Santorini görs till minst 90 procent av Assyrtiko.

• Moschofilero: En mycket aromatisk sort med rosa skal som gör både torra vita och blekfärgade torra roséviner växer främst runt Mantinia, i den centrala, bergiga Peloponnesos-regionen. Om ett vin heter Mantinia måste det vara minst 85 procent Moschofilero. Viner gjorda av Moschofilero har hög syra och är ganska låg i alkohol, med aromer och smaker av aprikoser och/eller persikor.

• Agiorghitiko: Namnet på denna druva översätts på engelska till "St. George”, och några vinmakare kallar det så på etiketterna på viner som är avsedda för engelsktalande länder. Greklands mest planterade och förmodligen viktigaste inhemska röda sort, den växer över hela fastlandet. Dess hemmaplan, där den verkligen utmärker sig, ligger i Nemea-distriktet i Peloponnesos-regionen; alla viner som heter Nemea kommer helt och hållet från Agiorghitiko. Viner från denna sort är medelstora till djupa i färgen och har komplexa aromer och smaker av plommon eller svarta vinbär.

• Xinomavro: Den viktigaste röda sorten i regionen Makedonien i norra Grekland. Xinomavro producerar viner med hög syrahalt och hög syra. Viner gjorda av Xinomavro har komplexa, kryddiga aromer, som ofta tyder på torkade tomater, oliver och/eller bär. Xinomavro-viner är mörka i färgen men ljusnar med åldern och har lång livslängd.

Greklands vinregioner

Några av de vinregioner i Grekland vars namn du sannolikt kommer att se på vinetiketter inkluderar:

• Makedonien: Den nordligaste delen av Grekland, med bergig terräng och svala klimat. Naoussa-vin kommer härifrån.

• Peloponnesos: En stor, huvudsakligen bergig, halvö i sydvästra Grekland med varierat klimat och jordmån. Anmärkningsvärda viner inkluderar den mjuka, röda Nemea; de torra vita Patras och Mantinia; och de söta vinerna Mavrodaphne de Patras (röd) och Muscat de Patras (vit).

• Kreta: Den största grekiska ön, som gör både vita och röda viner, av vilka många är olika sorters namn tillsammans med platsnamnet Kreta.

• Andra grekiska öar: Förutom Kreta är de fyra viktigaste öarna som gör vin Santorini, Rhodos, Samos och Kefalonia.

Grekland är medlem i Europeiska unionen, och dess appellationssystem för vin överensstämmer därför med EU:s tvådelade struktur. På den översta (QWPSR) nivån har Grekland två kategorier:

• AOQS, Appellation d'Origine de Qualité Supérieure (ja, det är franskt!) för torra och offtorra viner

• AOC, Appellation d'Origine Contrôlée, för dessert och starkviner

Bordsviner med ett geografiskt namn kallas vins de pays (regionala viner). Många av Greklands bättre viner bär en vins de pays appellation. Andra termer som har formella definitioner enligt grekiska vinregler inkluderar reserv (QWPSR-viner med minst två eller tre års lagring), grande reserve (ett extra års lagring) och cava (ett bordsvin - i EU:s mening att vara på lägre appellationsnivå — med samma åldringskrav som reserv).