Hjärtsvikt är ett ganska brett begrepp som generellt sett betyder att hjärtat inte kan hålla jämna steg med kroppens krav. Det kan orsakas av följande:
-
Försvagning av hjärtmuskeln (känd som systolisk hjärtsvikt ): Detta kan vara följden av en hjärtinfarkt men kan också bero på ett tillstånd som kallas kardiomyopati. Vid kardiomyopati är hjärtmuskeln försvagad som ett resultat av en av en mängd olika tillstånd, inklusive virussjukdom, kraftig alkoholkonsumtion, kemoterapi, genetiska faktorer eller till och med (i sällsynta fall) graviditet.
-
Förstyvning av hjärtmuskeln ( diastolisk hjärtsvikt ): Diastolisk hjärtsvikt orsakas ofta av högt blodtryck. När det fångas tillräckligt tidigt kan det vara reversibelt med effektiv blodtrycksbehandling. Fetma, en stillasittande livsstil, åldrande och genetiska tillstånd kan också leda till diastolisk hjärtsvikt.
-
En kroniskt snabb puls: Om pulsen är för hög för att hjärtmuskeln ska kunna hänga med, och om den håller i sig under lång tid (vanligtvis veckor eller längre), kan den tröttna och försvaga hjärtat. Vanligtvis pratar vi om hjärtfrekvenser på 120 slag per minut eller mer.
Förmaksflimmer som inte kontrolleras tillräckligt med medicin, en överaktiv sköldkörtel och stimulerande piller kan orsaka detta tillstånd. Det brukar bli bättre efter att pulsen sjunkit.
Symtom på hjärtsvikt inkluderar andfåddhet, svullnad i benen, oförmåga att andas normalt när man ligger platt och att vakna på natten och kippa efter luft. Dessa symtom kan utvecklas gradvis, vilket innebär att hjärtsvikt lätt kan förväxlas med en luftvägsinfektion.
För att diagnostisera hjärtsvikt kommer din läkare förmodligen att börja med ett ekokardiogram och blodprov. Om en blockerad artär misstänks, kan ett stresstest eller kranskärlsangiogram (ett test för att titta direkt på hjärtartärerna) vara nästa steg. Behandling av kongestiv hjärtsvikt beror på orsaken men involverar ofta diuretika (vattenpiller) och medicinering för att hjälpa till att stärka hjärtat och kontrollera hjärtfrekvensen.