Lär dig om febernedsättande läkemedel och huskurer
Läs om febernedsättande läkemedel, säkra råd för barn och vuxna samt huskurer som lindrar feber hemma och när du bör kontakta vården för råd.
NSAID är en förkortning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Gruppen omfattar bland annat ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra. Vissa preparat med diklofenak hör också hit. De används för att lindra smärta och dämpa inflammation, och många kan även sänka feber. Läkemedlen finns som tabletter, kapslar, stolpiller och ibland som gel eller spray. Vilka preparat som är receptfria varierar mellan länder och beror på läkemedlets form och styrka.
NSAID kan vara aktuella vid exempelvis mensvärk, huvudvärk, tandvärk, muskel- och ledvärk eller vissa inflammatoriska besvär. De passar inte för alla slags smärta och behandlar inte alltid orsaken till besväret. Vid långvarig eller återkommande smärta bör vården hjälpa till att bedöma orsaken och lägga upp behandlingen.
Läkemedlen hämmar enzymer som kallas cyklooxygenas, ofta förkortat COX. Enzymerna bidrar till att bilda prostaglandiner, signalämnen som bland annat deltar i smärta, feber och inflammation. När bildningen minskar kan ömhet och svullnad dämpas. Samma signalämnen har samtidigt skyddande funktioner, till exempel i magslemhinnan och i regleringen av blodflödet genom njurarna. Därför kan effekten mot smärta också följas av biverkningar.
Olika NSAID har liknande grundverkan men kan skilja sig åt i hur länge de verkar och vilka risker som är mest relevanta för en viss person. Ibuprofen verkar ofta kortare tid än naproxen, men detta är ingen instruktion att välja eller dosera läkemedel själv. Följ alltid förpackningens bipacksedel och använd inte högre dos eller längre behandlingstid än där anges.
NSAID kan vara särskilt användbara när smärtan hänger samman med inflammation. Ett inflammerat område kan vara svullet, varmt, rött och ömt, men sådana tecken kan ha flera orsaker. Vid vanlig tillfällig värk kan paracetamol vara ett annat alternativ. Valet beror bland annat på symtom, sjukdomar, graviditet och andra läkemedel. Fråga apotekspersonal eller vården om du är osäker, särskilt om du behöver smärtlindring flera dagar i följd.
En gel som appliceras på ett begränsat område kan ge lägre påverkan på resten av kroppen än tabletter, men även lokal behandling har begränsningar och möjliga biverkningar. Läs produktinformationen och fråga apotekspersonal om användning, hudreaktioner och om gelen passar tillsammans med andra läkemedel.
Vanliga besvär kan vara halsbränna, magont, illamående eller diarré. Vissa får huvudvärk, yrsel eller hudutslag. Risken varierar mellan personer och kan påverkas av dos, behandlingstid och andra läkemedel. Att ta en tablett tillsammans med mat kan lindra magirritation för vissa, men det tar inte bort risken för magsår eller blödning.
NSAID kan öka risken för magsår och blödning, påverka njurfunktionen och hos vissa personer öka risken för hjärt-kärlproblem eller förvärra hjärtsvikt. Sluta ta läkemedlet och sök vård skyndsamt vid tecken på allvarlig allergisk reaktion, exempelvis svullnad i ansikte eller hals och andningssvårigheter. Blodiga kräkningar, svart avföring, kraftig buksmärta eller nytillkommen svullnad och andfåddhet behöver också bedömas akut.
Rådgör med läkare eller apotek innan du använder NSAID om du har eller har haft magsår, njur- eller leversjukdom, hjärtsvikt, inflammatorisk tarmsjukdom, tidigare hjärtinfarkt eller stroke. Detsamma gäller vid hög risk för hjärt-kärlsjukdom, astma eller långvarig nästäppa, särskilt om du tidigare reagerat på acetylsalicylsyra eller andra NSAID. Äldre personer kan ha större risk för allvarliga biverkningar och bör få individuell rådgivning.
Om du är gravid, försöker bli gravid eller ammar ska du kontrollera med vården innan du tar NSAID. Under graviditetens sista tre månader ska dessa läkemedel inte användas. Rådgör även om du tar blodförtunnande läkemedel, kortison, vissa antidepressiva läkemedel eller läkemedel mot högt blodtryck. Kombinationer kan öka blödningsrisken eller påverka njurar och blodtryck.
Ta inte två olika NSAID samtidigt, till exempel ibuprofen tillsammans med naproxen eller ett annat preparat med acetylsalicylsyra, om inte läkare uttryckligen har ordinerat det. Kontrollera den aktiva substansen på förpackningen, eftersom olika varumärken kan innehålla samma ämne. En kombination av paracetamol och ett NSAID kan ibland användas, men fråga vården eller apotek om det passar dig och följ doseringen för båda produkterna.
Berätta för vårdpersonal vilka läkemedel och kosttillskott du använder. Ändra inte en ordinerad behandling på egen hand. Om du råkat ta mer än rekommenderat, kontakta sjukvården eller Giftinformationscentralen för råd, även om du mår bra.
Mat kan hjälpa mot tillfälligt magobehag, men gör inte behandlingen riskfri. Alkohol kan irritera magslemhinnan och bör undvikas eller begränsas när du använder NSAID. Om feber eller smärta är lindrig behöver läkemedel inte alltid tas; vila, vätska eller annan symtomlindring kan räcka beroende på situation.
Informationen har kontrollerats mot 1177:s råd om receptfria läkemedel vid tillfällig smärta och 1177:s information om läkemedel vid långvarig smärta, samt NHS:s översikt över NSAID. NHS-sidan uppger att den senast granskades den 28 april 2026. Råden kan skilja mellan länder och produkter; den aktuella bipacksedeln och individuell rådgivning gäller för din situation.
Läs om febernedsättande läkemedel, säkra råd för barn och vuxna samt huskurer som lindrar feber hemma och när du bör kontakta vården för råd.
Lär dig hur NSAID som ibuprofen och naproxen verkar, när de kan hjälpa och vilka biverkningar, risker och läkemedelskombinationer du bör känna till.
Lär dig vad njursjukdom i stadium G3 innebär, möjliga symtom, hur eGFR och urinprov följs upp, behandlingar samt när du bör söka vård för njurhälsan.
Läs vad njursvikt i stadium 3 innebär, hur eGFR och urinprov påverkar prognosen och vilka behandlingar som kan bromsa njursjukdomens utveckling.
Lär dig vad du ska registrera i en symtomdagbok, hur länge du ska registrera förändringar och när du ska söka läkarvård utan att vänta på fler uppgifter.
Lär dig hur du kontrollerar om medicinska råd matchar din ålder, symtom, hälsohistoria och riskfaktorer. Använd den här praktiska checklistan för att identifiera gränser, förbereda frågor och känna igen brådskande varningstecken.
Lär dig när milda symtom kan övervakas hemma, när du ska kontakta en läkare och vilka varningstecken som kräver akut läkarvård.
Symtomen kan variera av många anledningar. Lär dig vad du ska registrera, hur du förbereder dig för ett möte och vilka varningstecken som kräver akut vård.
Medicinska riktlinjer kan skilja sig åt eftersom de riktar sig till olika personer, miljöer, evidens och riskavvägningar. Lär dig hur du jämför råd och känner igen brådskande varningstecken.
Förbered dig för ett telehealth-besök med en tidslinje över symtom, medicinlista, fokuserade frågor och en enkel teknikkontroll. Lär dig när du ska söka vård personligen eller akut.