Lär dig om febernedsättande läkemedel och huskurer

Feber kan göra dig trött, frusen och öm, men temperaturen är bara en del av bilden. Feber är kroppens reaktion på en infektion och går ofta över när kroppen återhämtar sig. Febernedsättande läkemedel kan lindra värk och obehag, men de tar inte bort själva orsaken. Vila, dryck och uppmärksamhet på hur du eller barnet mår är därför minst lika viktigt som termometerns siffra.

Varför får man feber?

En temperatur på 38,0 grader eller mer brukar räknas som feber. Kroppstemperaturen varierar naturligt under dygnet och påverkas bland annat av när du mäter. Virusinfektioner, exempelvis förkylning och influensa, är vanliga orsaker. Även bakterieinfektioner kan ge feber. Det går inte att avgöra orsaken enbart genom att känna på huden eller se hur hög temperaturen är; andra symtom och personens allmäntillstånd spelar roll.

När immunförsvaret reagerar på en infektion höjs kroppstemperaturen. Frossa kan komma när temperaturen stiger och svettning när den sjunker. Feber är alltså ett symtom och en del av kroppens försvar, inte en sjukdom som alltid behöver behandlas. För vuxna rekommenderar 1177 vila, extra vätska och att undvika fysisk ansträngning. Träna inte när du har feber.

Febernedsättande läkemedel: när och vilket?

Om du som vuxen har mycket besvär kan receptfria läkemedel med paracetamol eller ett NSAID, till exempel ibuprofen, lindra feber och värk. Läkemedlen kan göra det lättare att vila och dricka, men de botar inte en virusinfektion och förkortar inte en vanlig förkylning. Du behöver inte ta medicin enbart för att få ner en viss siffra om du i övrigt mår acceptabelt.

Paracetamol och NSAID är olika läkemedelsgrupper och passar inte alla på samma sätt. Läs alltid förpackningens bipacksedel och följ dosen, dosintervallet och den högsta dygnsdosen. Kontrollera också innehållet i andra förkylnings- eller värkmediciner: flera produkter kan innehålla samma verksamma ämne. Om du tar mer än ett läkemedel kan den sammanlagda dosen annars bli för hög. Överskrid aldrig dosen för att febern inte sjunker snabbt.

NSAID kan vara olämpliga vid bland annat magsår, vissa njur-, lever- eller hjärtsjukdomar, graviditet och vid behandling med blodförtunnande läkemedel. De kan påverka magen och öka blödningsrisken. Fråga apotek eller vårdpersonal om du är osäker, har en kronisk sjukdom eller använder andra läkemedel. Kombinera inte flera smärtstillande preparat på eget initiativ. Även om vissa vuxna kan kombinera paracetamol och ett NSAID enligt vårdråd, behöver det inte vara rätt för alla.

Feber hos barn kräver extra omsorg

Behandla inte ett barn enbart för att termometern visar feber om barnet ändå mår bra. Febernedsättande kan vara aktuellt om barnet är tydligt besvärat, inte vill dricka eller inte kan komma till ro. Dos till barn ska följa läkemedlets bipacksedel och utgå från barnets vikt. Använd rätt beredningsform och mät flytande läkemedel med doseringshjälpmedlet som hör till produkten.

Kontakta 1177 eller vårdcentral innan du ger läkemedel till ett barn under sex månader. Ge inte barn och ungdomar under 18 år läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber. Barn med vattkoppor bör undvika ibuprofen och andra NSAID enligt 1177. Ge inte barnet flera febernedsättande läkemedel tillsammans utan att först fråga vården. Om barnet har svårt att dricka, håll särskilt koll på om munnen blir torr eller om barnet kissar mindre än vanligt.

Huskurer som kan hjälpa kroppen att återhämta sig

En vuxen vilar hemma med ett glas vatten och en febertermometer

En huskur kan lindra obehag, men ska inte ersätta vård när varningssymtom finns. Prova enkla åtgärder som är skonsamma och anpassa dem efter hur personen känner sig:

  • Drick ofta. Vatten, saft, te eller annan dryck du tycker om kan hjälpa till att ersätta vätska som förloras vid svettning. Små klunkar kan vara lättare om aptiten eller orken är låg.
  • Vila och ta det lugnt. Du behöver inte ligga helt stilla, men undvik träning och ansträngning tills du är feberfri och mår bättre.
  • Anpassa kläder och rum. Ha svalt men inte kallt i sovrummet. Ta av ett extra lager om du är varm, och lägg på en filt om du huttrar. Försök inte kyla kroppen kraftigt.
  • Ät efter aptit. Det är vanligt att vilja äta mindre en kort period. Prioritera dryck och välj mat som känns lätt att få i sig.

Undvik iskalla bad, alkohol och andra metoder som påstås ”svettas ut” infektionen. De behandlar inte orsaken och kan göra att du mår sämre. Ge inte honung till barn under ett år. Om en huskur eller ett kosttillskott kan påverka läkemedel du använder, fråga apotekspersonal först.

När bör du kontakta vården?

För vuxna rekommenderar 1177 kontakt med vårdcentral eller jouröppen mottagning om febern varar mer än fyra dygn, kommer tillbaka efter en operation, kvarstår mer än två dygn efter att antibiotika påbörjats eller uppstår efter resa i tropiskt område. Sök råd tidigare om du har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar. Om du känner dig mycket sjuk ska du kontakta vården genast. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på hur brådskande det är.

För barn ska vården kontaktas om febern varar mer än fyra dagar. Sök genast råd om barnet är yngre än tre månader och har feber, har 41,0 grader eller mer, verkar mycket sjukt, inte vill dricka eller visar tecken på uttorkning. Första gången ett barn får feberkramp ska du ringa 112. Följ alltid vårdens råd om barnets ålder eller symtom gör dig orolig.

Källor och när informationen kontrollerades

Råden i artikeln har kontrollerats mot 1177:s information om feber hos vuxna, senast uppdaterad 23 november 2023, och 1177:s information om feber hos barn, senast uppdaterad 29 juni 2023. Läkemedelsråden har även jämförts med 1177:s vägledning om receptfria läkemedel och Läkemedelsverkets information om förkylning och febernedsättande läkemedel (publicerad 18 december 2023, senast uppdaterad 5 november 2024). Sidorna beskriver vårdråd, inte en aktuell nyhetshändelse. Informationen kontrollerades den 16 november 2026; sökningen visade inga nyare bekräftade händelser som ändrade råden ovan. Artikeln ersätter inte individuell medicinsk bedömning.

Lämna en kommentar

Lär dig om febernedsättande läkemedel och huskurer

Lär dig om febernedsättande läkemedel och huskurer

Läs om febernedsättande läkemedel, säkra råd för barn och vuxna samt huskurer som lindrar feber hemma och när du bör kontakta vården för råd.

Vad är NSAID? Egenskaper hos antiinflammatoriska läkemedel

Vad är NSAID? Egenskaper hos antiinflammatoriska läkemedel

Lär dig hur NSAID som ibuprofen och naproxen verkar, när de kan hjälpa och vilka biverkningar, risker och läkemedelskombinationer du bör känna till.

Njursvikt grad 3: symtom, diagnos och behandling

Njursvikt grad 3: symtom, diagnos och behandling

Lär dig vad njursjukdom i stadium G3 innebär, möjliga symtom, hur eGFR och urinprov följs upp, behandlingar samt när du bör söka vård för njurhälsan.

Hur länge lever man med njursvikt i stadium 3?

Hur länge lever man med njursvikt i stadium 3?

Läs vad njursvikt i stadium 3 innebär, hur eGFR och urinprov påverkar prognosen och vilka behandlingar som kan bromsa njursjukdomens utveckling.

Vad man ska skriva in i en symtomdagbok – och hur länge man ska hålla koll på symptom innan man söker medicinsk rådgivning

Vad man ska skriva in i en symtomdagbok – och hur länge man ska hålla koll på symptom innan man söker medicinsk rådgivning

Lär dig vad du ska registrera i en symtomdagbok, hur länge du ska registrera förändringar och när du ska söka läkarvård utan att vänta på fler uppgifter.

Hur man avgör om en medicinsk förklaring passar din ålder och riskfaktorer

Hur man avgör om en medicinsk förklaring passar din ålder och riskfaktorer

Lär dig hur du kontrollerar om medicinska råd matchar din ålder, symtom, hälsohistoria och riskfaktorer. Använd den här praktiska checklistan för att identifiera gränser, förbereda frågor och känna igen brådskande varningstecken.

Lindriga symtom eller medicinsk nödsituation? När egenvård är rimligt

Lindriga symtom eller medicinsk nödsituation? När egenvård är rimligt

Lär dig när milda symtom kan övervakas hemma, när du ska kontakta en läkare och vilka varningstecken som kräver akut läkarvård.

Varför symtom kommer och går: Vad man ska hålla koll på innan ett läkarbesök

Varför symtom kommer och går: Vad man ska hålla koll på innan ett läkarbesök

Symtomen kan variera av många anledningar. Lär dig vad du ska registrera, hur du förbereder dig för ett möte och vilka varningstecken som kräver akut vård.

Varför kan två medicinska riktlinjer ge olika råd för samma symptom?

Varför kan två medicinska riktlinjer ge olika råd för samma symptom?

Medicinska riktlinjer kan skilja sig åt eftersom de riktar sig till olika personer, miljöer, evidens och riskavvägningar. Lär dig hur du jämför råd och känner igen brådskande varningstecken.

Hur man förbereder sig för ett telehealth-besök: Ge din läkare de viktiga detaljerna

Hur man förbereder sig för ett telehealth-besök: Ge din läkare de viktiga detaljerna

Förbered dig för ett telehealth-besök med en tidslinje över symtom, medicinlista, fokuserade frågor och en enkel teknikkontroll. Lär dig när du ska söka vård personligen eller akut.