Montessori utbildningsmetod fokuserar på att skapa den bästa miljön för barns utveckling, vilket ger barn möjlighet att utveckla sig själva på det mest omfattande sättet.
Om du är trött på de gamla och tråkiga, teoritunga undervisningsmetoderna som gör att inte bara barn utan även vuxna tröttnar, kanske du vill lära dig Montessorimetoden. Med många fördelar för barn, för närvarande stöds och tillämpas denna metod av många människor.
Vad är Montessori-utbildningsmetoden?
Montessori är en pedagogisk metod utvecklad av Dr. Maria Montessori . Detta är en pedagogik som bygger på barncentrering genom vetenskapliga observationer av barn från födsel till vuxen ålder. När de kommer till klassrummet är barnen fria att välja och vara kreativa i inlärningsprocessen, medan läraren kommer att erbjuda aktiviteter som passar barnets ålder. Barn kommer att arbeta i grupp eller självständigt för att utforska kunskap om världen omkring dem och utvecklas till sin fulla potential.
Tidig utbildningsmetod bygger på ett barns perspektiv när han vill lära sig och lära sig i en väl förberedd miljö. Denna pedagogiska metod är också ett tillvägagångssätt för en omfattande bedömning av barns fysiska, kommunikationsmässiga, emotionella, kognitiva.
7 fördelar med att lära barn enligt Montessorimetoden
1. Fokusera på viktiga utvecklingsstadier
Läroplanen är främst inriktad på viktiga utvecklingsmilstolpar hos barn i åldrarna 3 till 5 år. Yngre barn kommer att fokusera på att träna stora muskelkontrollfärdigheter och språk. 4-åringar kan introduceras till motorik samt genomföra vardagliga aktiviteter som att laga mat, måla och göra hantverk. Vid 5 års ålder kommer barn att utöka sin upplevelse av samhället genom studiebesök.
2. Uppmuntra samarbetsspel
Vid tillämpning av Montesorri-metoden kommer läraren inte att vara i klassrummet utan det är eleverna som bestämmer hur dagens aktiviteter ska gå till. Detta uppmuntrar dem att dela idéer och arbeta tillsammans för att hitta riktning. Barn i klassrummet kommer att lära sig att respektera alla samt en känsla av gemenskapsbyggande från påverkan från livsmiljön.
3. Barncentrerad
I denna metod lär sig eleverna en läroplan som lärs ut och utformas utifrån varje barns specifika behov och förmågor. Detta för att barn ska kunna utforska och lära sig i sin egen takt och regler. Lärare jämför inte barn eller ger tävlingsprestationer mellan barn och andra barn, vilket får barn att känna sig glada när de kommer till lektionen.
Allt i klassrummet är alltid placerat inom barnets räckhåll. Bord och stolar, bokhyllor, leksaksskåp har alla rätt storlek för barn för att hjälpa dem att sitta bekvämt och ta vad de vill. Dessutom leker även äldre barn med yngre barn, så undervisning och lärande av varandra kommer också från klasskamrater.
4. Barn lär sig att disciplinera sig själva
Denna utbildningsmetod låter barn själva välja vilka aktiviteter de vill göra varje dag och när de ska göra varje aktivitet. Men denna pedagogiska metod har fortfarande specifika grundregler som lärare och elever måste följa. Denna miljö lär gradvis barn att träna disciplin och odla viktiga färdigheter som koncentration och självkontroll.
5. Klassrumsmiljön lär barnen om ordning och reda
Alla klassrumsobjekt har sin rätta placering på hyllorna. När barnet slutfört en aktivitet måste han eller hon sätta tillbaka föremålen på rätt plats. Denna ordningssinne hjälper till att underlätta inlärning, självdisciplin och möter ett barns medfödda behov av en ordnad miljö. När de arbetar eller leker i snygga områden kan barn släppa lös sin kreativitet och fokusera fullt ut på inlärningsprocessen.
6. Lärare skapar gynnsamma förutsättningar för barns upplevelsebaserade lärande
I klassrummet kommer läraren att fungera som en guide, skapa förutsättningar för barn att fritt uppleva lärande, inte bestämma hur barn ska göra det. De ser också till att grundreglerna följs av hela klassen och uppmuntrar eleverna att göra sina läxor, men stör inte tempot i klassen.
7. Lär dig hur du skapar kreativ inspiration
Eftersom barn är fria att välja sina egna aktiviteter och arbeta enligt sina egna regler, uppmuntras alltid kreativitet i klassrummet. Barn arbetar ofta med uppgifter på grund av glädjen i processen snarare än slutresultatet, så kreativ inspiration kommer att födas.
Dessutom uppmuntrar exponering för olika kulturer barn att utöka sitt tänkande om världen och lösa problem på många sätt.
Principer för Montessori-metoden för utbildning
1. Respekt för barn är den första principen
Respekt för små barn är grunden för alla principer för detta pedagogiska förhållningssätt. Lärare eller instruktörer måste visa respekt för barns åsikter, vänlighet och rättvisa mot dem. Vuxna ska lyssna på barns åsikter samtidigt som de stödjer barn att arbeta eller studera själva enligt mottot "lär av barn för att lära barn bättre". När de får sina egna val kan barn utveckla de färdigheter och förmågor som krävs för framgångsrikt lärande och främja positiv självkänsla.
2. Barn har förmågan att själv ta emot kunskap
Barns sinnen är alltid redo och ivriga att lära. Barn kommer att ta till sig ny kunskap genom sin omgivning. Montessori, skaparen av denna metod, tror att barn har förmågan att lära sig på egen hand. Även om man allmänt tror att människor skaffar sig kunskap genom att använda sina hjärnor, lär sig barn i verkligheten mycket genom direkt eller indirekt kontakt.
Exempel: Om du pratar med ditt barn varje dag på hans modersmål kommer han att lära sig att prata sitt modersmål snabbt.
Dessutom kan barn lära sig på egen hand genom förfrågningar. Lärare eller föräldrar bör uppmuntra barn att lära sig och utforska på egen hand när de lär barn i den här metoden genom att introducera nya föremål och leksaker i klassrummet, vilket uppmuntrar barn att komma på hur de ska använda dem.
3. Känsliga perioder är alltid viktiga i inlärningsprocessen
Många experter tror att barn lätt kan lära sig vissa saker under en känslig period. Under denna period börjar barn få starkare mottagliga förmågor, men detta varar bara ett tag.
Genom att undervisa barn på detta sätt kommer lärare eller instruktörer att övervaka barnen noggrant för att säkerställa att barnen får fullt stöd och har de bästa inlärningsmöjligheterna under denna känsliga tid.
4. Barn lär sig bäst när lärmiljön är väl förberedd
I den pedagogiska metoden kommer barn att lära sig i en miljö med många resurser och möjligheter till aktivt lärande och frihet att utforska och prova. Lärare kan förbereda den bästa miljön för barn genom att observera barnets aktivitetstrender. Lärare är de som ser till att det barn behöver finns och är lättillgängligt.
Hur stödjer Montessoriutbildning barn?
Montessorimetoden i familjen stödjer barnets lärande från födseln till gymnasiet. Dessutom ger denna pedagogiska metod också barn många fördelar genom varje specifik stadie:
1. Från födseln till 3 år
Ge en säker lekmiljö, full av potential att vårda ditt barns sinne och kropp.
Hjälp barnen att lita på sig själva och sin egen värld.
Att tidigt undervisa barn enligt denna pedagogiska metod hjälper barn att bli självsäkra när de dyker upp inför en folkmassa.
Utveckla koordinering av grov- och finmotorik och språkfärdigheter.
Skapa möjligheter att odla självständighet i det dagliga livet eller arbetet.
2. Dagisålder
Förskollärare undervisar barn metodiskt genom att främja barnets utveckling av självständighet, uthållighet inför svårigheter och förmåga att sätta gränser för sig själva.
Främja utvecklingen av kommunikationsförmåga genom respekt, tydliga och säkra kontakter och kritiska influenser.
Att skapa möjligheter för fantasifull utforskning leder till att bygga upp förtroende och kreativitet.
3. Grundskoleåldern
Ge barn möjligheter att upptäcka fördelarna med samarbete där deras intressen stöds och vägleds på rätt sätt.
Stödjer utvecklingen av självförtroende, fantasi, oberoende i tanke och handling.
Främja en förståelse för ditt barns roll i samhället, i den naturliga kulturen.
4. Mellanstadieåldern
För barn från 12 till 15 år fungerar även undervisning av barn enligt Montessorimetoden:
Betonar utvecklingen av känslomässigt självuttryck, verkligt självförtroende och smidighet i mellanmänskliga relationer.
Under denna period bör barn utsättas för natur- eller jordbruksarbete så mycket som möjligt för att lära sig att skydda miljön och skaffa grundläggande livskunskaper.