Kineserna älskar sina nudlar och har gjort det i århundraden. Formerna på kinesiska nudlar kanske inte varierar lika mycket som på italiensk pasta, men de olika ingredienserna som används för att göra kinesiska nudlar skiljer en sort från nästa:
-
Äggnudlar: Av alla kinesiska nudlar har äggnudlar den starkaste likheten med västerländsk pasta. Men kinesiska nudeltillverkare använder vanligt vetemjöl istället för mannagryn.
Liksom italiensk pasta kommer kinesiska äggnudlar i både färska och torkade former och i ett brett utbud av bredder, längder och smaker.
Shanghainudlar är en tjock stil av runda äggnudlar som, som namnet antyder, har sitt ursprung i Shanghai. Eftersom de är större och mer mättande än de tunnare typerna, förtjänar de en rejäl, rikare smaksatt sås - precis den typ som Shanghai kockar är kända för att göra.
-
Färska risnudlar: När de är färska är dessa nudlar mjuka och följsamma och har en mjölkvit färg. De är gjorda av långkornigt rismjöl och vatten och kommer i hela vikta ark som du skär till önskad tjocklek, eller i färdigskurna remsor som sträcker sig i bredd från ett par tum till tunna, linguineliknande strängar. Båda typerna har en lätt beläggning av olja för att hålla de notoriskt klibbiga nudlarna från att klibba ihop. För att ta bort denna beläggning behöver du bara skölja dem försiktigt med varmt vatten.
-
Torkade risnudlar: Om du är sugen på att göra dina egna risnudlar kan du hitta torkade i ett ökande antal stormarknader. Tillverkade av samma rismjöl som den färska sorten, dessa genomskinliga, spröda pinnar och band är fastare än färska, men är fortfarande utmärkta alternativ för oss som bara inte kan leva utan risnudlar.
-
Cellofan eller böntrådsnudlar: Dessa halvtransparenta nudlar gjorda av mungbönamjöl ser ut som linor av fiskelina. Deras milda smak och lätt elastiska konsistens kompletterar perfekt soppor och kassler med tjocka såser och rika kryddor som klänger sig fast på nudlarnas ytor.